Inför arbetet med Mats Wahls deckare Tjafs hade jag följande förväntningar: ett intressantare arbetssätt för både elever och mig, samt kunskapsinhämtning med boken som inspiration. Målet med arbetet var att uppmuntra grupperna till diskussioner om etiska frågor såsom rasism och sexism samt ge motivation till kunskapsinlärning om förintelsen och rättskunskap.

Arbetet med boken Tjafs genomfördes med två grupper i år 8 under februari 2003. Till eleverna hade jag formulerat följande mål: kunna diskutera och tänka igenom uppfattningar om rasism, människosyn och kön, känna till och ha kunskaper om förintelsen samt ha kunskaper och förståelse om hur rättssystemet i Sverige fungerar.

Svenskläraren i mitt arbetslag hakade på arbetet. Efter att eleverna läst några kapitel presenterade svenskläraren alla personerna till eleverna, sedan fick eleverna arbeta med olika svenskuppgifter kopplade till boken Tjafs medan jag arbetade med boken i so-undervisningen. Här nedan kommer jag dock enbart att beskriva so-arbetet med boken Tjafs med en av grupperna, 8d på Albyskolan i Norra Botkyrka.

Eleverna hade redan sett att de låg högar med rykande färska böcker på min kateder så förväntningarna var höga. Författaren Mats Wahl var redan känd av eleverna eftersom han har skrivit boken Vinterviken, vars huvudperson John-John bor just i Alby, samt gjort författarbesök i vår skola några månader tidigare.

Jag delade ut böckerna, berättade lite om arbetet som låg framför oss samt hur mycket de förväntades att läsa i veckan. Då bröt en kalabalik ut!

• Vad!? Åttio sidor i veckan! Är du inte klok?

Eleverna gick dock med på läsbetinget när jag berättade att de fick läsa en del i skolan samt att detta även ingick i svenskan. Vi började med att jag läste kapitel ett högt till klassen. Sedan läste några elever högt kapitel två och tre. Vi diskuterade det som vi läst gemensamt en stund innan eleverna fick börja läsa tyst resten av lektionen.

Inför lektion nummer två hade eleverna hunnit läsa till sidan 80 samt hunnit diskutera olika karaktärer ur boken i svenskan. Vi gjorde en snabbgenomgång om vad som hänt i boken hittills. Sedan bad jag eleverna beskriva de olika poliserna i boken. Hjelm var en polis som väckte många känslor.

Alla eleverna i klassen har en invandrarbakgrund, och många har tidigare uttalat sig om hur alla poliser är rasister, så nu fick vi ett utmärkt tillfälle att diskutera detta. Det kom upp många frågor:

• Kan invandrare bli poliser?
• Jo, det kan de. Polishögskolan vill ta emot flera elever med invandrarbakgrund.
• Är det sant? Krävs det höga betyg?

Polis visade sig att vara ett yrke med hög status för eleverna, trots många fördomar om polisen.

Jag delade eleverna i tre grupper på 4-5 elever, alla grupper fick var sin fråga att diskutera. En grupp fick resonera om de trodde att polisen behandlar invandrare annorlunda, en annan hur de trodde att det var att vara kvinna och/eller invandrare inom poliskåren och den tredje gruppen fick diskutera polisens resurser. En elev per varje grupp fick vara sekreterare och anteckna inför nästa lektion när alla grupper skulle berätta om vad de kommit fram till.

Nu skulle alla grupper få berätta vad de hade kommit fram till lektionen innan. Det blev en givande och intressant lektion, där även de elever som hade varit sjuka lektionen innan deltog aktivt i de gemensamma diskussionerna som uppstod när grupperna berättade om sina åsikter.

Många tyckte att invandrare bemötts inte lika väl som svenskar av polisen, men att poliserna i invandrartäta områden var inte lika rasistiska som de som jobbade i andra områden. Då bad jag de att jämföra poliserna Hjelm och Gunilla, och frågade om man kan prata om alla i en yrkesgrupp som en kategori. Nej, det är klart, tyckte gruppen, det finns nog några bra poliser också.

Klassen, även killarna, var positivt inställda till kvinnliga poliser. Kanske hade polisen Gunilla i boken gett positiva signaler. Så här skrev en grupp:

Jag avslutade lektionen med att läsa högt från Tjafs ur några sidor där polisen Gunilla pratar med nazisten Anneli. Vi gick genom några svåra ord och begrepp som nazism, fascism, främligsfietlighet och förundersokning. Ord som eleverna hade både läst och hört, men inte riktigt förstog ändå.

Hela följande veckan jobbade vi med rättskunskap. Vi startade där vi hade stannat, ordet förundersökning. Jag hade förberett några stenciler med grundläggande fakta om polisens och åklagarens roll under förundersökningen. Vi gick genom de och ord som anhållen, häktning och åtal. Jag ställde sedan frågor om hur polisen arbetade med förundersökningen i Tjafs, på detta sätt kunde vi koppla ihop fakta med påtagliga händelser i boken.

Lektionen därpå fortsatte vi att jobba med fakta om domstolen. Jag gick genom ord och förklaringar såsom domare, nämdemän, åklagare, målsägare, advokat, tilltalad osv. Vi ritade rättssalen och var alla dessa personer befinner sig under rättegången. Frågorna var många och intresset stort. Vi avslutade med att koppla ihop några nya ord/begrepp eleverna lärt sig med personerna i Tjafs. Det var lätt att komma framtill vem brottsoffret var, men att gissa vem gärningsmannen/ den tilltalade kunde vara var svårare.

Den tredje veckan ägnade vi åt förintelsen. Jag började med att läsa högt ur delar av kapitel 18 och 20 där Gunilla berättar om sin okunskap om förintelsen och när hon börjar läsa om andra världskriget. Eftersom Hitler är en person som fascinerar och väcker frågor hos eleverna så blev intresset stort direkt. Jag föreläste om mellankrigstiden och andra värlskriget, om nazismen och förintelsen. De autentiska diabilderna från konsentrationslägren väckte starka känslor hos elever.

Eleverna hade många frågor som väcktes både av det nya de hade lärt sig och av det de hade läst om i Tjafs, nazisten Anneli och hennes åsikter framkallade många frågor hos klassen. Det blev många bra diskussioner i klassen, några tyckte att det var märkligt att en tjej som Anneli kunde vara nazist eftersom nazismen är en ganska kvinnofientlig ideologi.

En vecka räcker ju inte långt när man ska ta upp allvarliga och viktiga saker som förintelsen, men denna vecka kändes som en bra inledning till nästa års arbete om världskrigen. Många tankar väcktes och många förutfattade meningar blev ifrågasatta.

Vi avslutar arbetet med Tjafs med att eleverna får göra en egen uppgift där de beskriver de överkripande händelserna i boken och vad de har lärt sig under projektet. Jag ber de även skriva en utvärdering och frågar om de vill jobba på detta sätt igen.

Jo, det vill de gärna. Men många tyckte att de hade behövt mera tid till läsningen, de hade känt sig stressade. En del tyckte om boken, en del inte. De lässvaga eleverna hade upplevt projektet med Tjafs som hektisk medan de elever som läser bra hade klarat sig bättre.

Jag som lärare känner mig ganska nöjd, men så här i efteråt så känner jag att jag borde ha ägnat mera tid åt värderingsövningar och diskussioner eftersom boken gav så många bra uppslag till det. När jag nästa gång genomför ett arbete kring Tjafs kommer jag att lägga några veckor till i planeringen och ägna mera tid åt diskussioner kring könsroller.

Marikka Patrakka

so-lärare, Albyskolan